Debatt. .

2019-08-19 04:30
Fredrik Sandberg/TT / Faksimil Ledare 4/8 Dagens ETC
Puffetikett
Dagens ETC

Bioenergin klarar gränsen

Svenska bioenergiföreningen reagerar på Johan Ehrenbergs ledare om att bioenergin är det nya stora hotet och skriver att om vi inte använder restprodukter och avfall från skogsbruket till bioenergi så kommer det skapa utsläpp av koldioxid till ingen nytta.

Johan Ehrenberg skriver att utsläppen från biobränslen är lika stora som utsläppen från fossila bränslen. Han vill räkna utsläpp från biogent kol på samma sätt som från fossilt. Och han vill bara godta lösningar som ger klimatvinst direkt (inom tio år – ”allt handlar om tid”). 

Frånsett att detta resonemang underkänns av den globala klimatexpertisen i IPCC och de svenska fackmyndigheterna, så visar den praktiska verksamheten i Sverige att den största delen av bioenergin klarar även detta kortsiktiga mål: 

• Merparten av våra biobränslen är biprodukter, restprodukter och avfall från skogsbruk och skogsindustri. Om vi inte kunde använda de här resurserna för energiproduktion skulle de ge utsläpp av koldioxid till ingen nytta. Förr la man bark på tipp, som förorenade vattendrag, och körde brännbara sopor till soptippen, där de ruttnade och bildade metangas. Idag blir allt det här bränslen som ger värme till våra städer och tätorter till låg kostnad.

• Ris och stubbar på hyggen bryts snabbt ner av mikroorganismer. Efter 10 år har mer än hälften av riset avgått som koldioxid. Det är naturligtvis bättre att använda det här materialet som bioenergi och ersätta fossila bränslen, som istället kan stanna i underjorden i ytterligare miljontals år. 

• Energigrödor som används för att göra biodrivmedel har en återbetalningstid på ett år. Om vi odlar energiskog (salix) har vi en omloppstid på tre-fyra år. Här klaras tioårsgränsen med bred marginal. 

• Om vi odlar skog är omloppstiden längre, 50 – 100 år i Sverige. Men eftersom vi avverkar mindre än tillväxten, och bara någon procent av ytan varje år, så har vi ett överskott varje år.

Träden i skogen och växterna på åkern binder stora mängder koldioxid och producerar mer än 500 TWh ny biomassa varje år. De är billiga och effektiva levande solfångare. Det svenska skog-bioenergisystemet ger en mycket stor klimatnytta genom att binda koldioxid och producera förnybara material och förnybar energi, som ersätter andra material och energikällor med stor klimatpåverkan.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

I framtiden kommer den klimatnyttan att öka än mer genom att vi kommer att kunna avskilja och lagra biogen koldioxid (BECCS) från massabrukens och värmeverkens skorstenar. Bioenergin kommer då att kunna reducera koldioxidhalten i atmosfären, något som inget annat energislag klarar av. 

Vi tycker att det är onödigt att skapa motsättningar mellan bioenergi och annan förnybar energi. Vi behöver tvärtom lyfta fram fördelarna med olika alternativ. Alla förnybara lösningar kommer att behövas om vi ska klara klimatutmaningen.

Kjell Andersson
Näringspolitisk chef Svebio (Svenska Bioenergiföreningen)

 

SVAR DIREKT

Det är farligt när Svebio vid varje diskussion om problem med utsläpp här och nu, slår ifrån sig och agerar som lobbyister, ett egenintresse, istället för att ta ett större ansvar.

Det kommer att skada bioenergibranschen rejält åren framöver.

Sakligt är svaret fullt av hål och det är lite förvånande för Svebio borde kunna mer än vad de skriver.

• Det är inget argument att IPCC och svenska fackmyndigheter idag räknar CO2-utsläppen som noll från bioenergi. Det är ju det som är diskussionen. Klimatpolitiken utvecklas hela tiden, låt oss försöka minnas att forskare även hävdade att diesel var bättre för klimatet för några år sen. En diskussion handlar om att ändra förutfattade åsikter för att få andra kunskaper. Inte säga att ”så har vi alltid räknat”.

• Restprodukterna blir inte koldioxidutsläpp om man istället använder dem bättre. För biokolsproduktion till exempel eller för ny näring via fermentering. Det finns alternativ användning och behovet av råvaran kommer öka alltmer. Så varför bränna bort den?

• Energigrödor är ingen lösning vare sig lokalt eller globalt. Marken räcker inte och energivärdet är enormt lågt (jämfört med både vind och sol är markanvändningen för bioenergi 200 gånger större).  Varför slösa mark på ineffektiv bioenergiproduktion när den kan användas till mat och till kollagring via träd istället. 

• Svensk skog är stor och växande men det är inte problemet. Utan att utsläppen från förbränning här och nu är akuta och stora. Den växande skogen måste få lagra ännu mer kol och vi måste prioritera träd till där de gör mest nytta. Skogsbruket kommer ha efterfrågan så det räcker. Men den expansion in i biobränslebranschen som Svebio eftersträvar är bara kortsiktig lönsamhetsjakt som skapar nya stora utsläpp här och nu. Och den måste därmed tvingas att stoppas politiskt inom några år när klimatkrisen accelererar. Varför inte tänka lite längre?

Egentligen är frågan väldigt enkel. En solcell behöver ett år på sig att betala sin miljö- och klimatskuld. Sen puttar den bort fossil energi från systemet i 40 år framåt.

Ett träd behöver 80 år för att sluta sin kolcykel om det används till biobränsle. 

Ekvationen är inte så svår och det handlar inte om motsättning mellan bioenergi och annan förnybar energi. Det handlar om vilka utsläpp vi skapar här och nu.

Johan Ehrenberg

Kjell Andersson 
Näringspolitisk chef Svebio (Svenska Bioenergiföreningen)