Veckans fråga.

2019-08-16 10:45
Karin Backvall / Brinnande bil i Tensta. Bild: Privat / Johan Nilsson/TT
Karin Backvall / Brinnande bil i Tensta.
Puffetikett
Nyhetsmagasinet ETC

Veckans fråga: Hur påverkas förorten av mediebilden?

ETC ringde upp Karin Backvall, forskare i kulturgeografi vid Institutet för bostads- och urbanforskning, som har undersökt mediernas och politikers beskrivningar av förortsområden under 2000-talet, för att prata om stigmatisering och dess konsekvenser.

I sin färska avhandling Constructing the Suburb: Swedish Discourses of Spatial Stigmatisation, visar Karin Backvall hur politiker och media förstärker den negativa bilden av utsatta bostadsområden.

Hon har undersökt politiska motioner och artiklar i Aftonbladet och Dagens nyheter under 2000-talet. Ofta använde tidningarna ett dramatiskt språk för att beskriva förorter som misslyckade och oattraktiva.

– Problemet med hur man pratar om stigmatiserande områden är känt sedan tidigare. Det finns studier där vi ser att det förekommer en väldigt negativ beskrivning av dessa områden. Denna negativa beskrivning kvarstår, trots att vi har sett de här mönstren sedan 60-talet, när de första miljonprogramsområdena blev färdiga, säger hon till ETC.

Som du säger är problemet inte nytt, har ingen förändring skett?

– Det finns en viss förändring. Det verkar finnas en viss medvetenhet hos dessa tidningar, att man försöker göra reportage som också är positiva, som beskriver positiv förändring. Men, det som är så intressant med den typen av reportage, är att de ofta lutar sig mot den här gamla historien, fast man blandar upp bilden lite. Bilden har blivit mer nyanserad, men man lyckas inte lämna de gamla beskrivningarna bakom sig. Det finns ett antal kritiska artiklar, som tydligt adresserar den här stigmatiseringen och vänder sig mot den. Ofta är det i opinionsartiklar som olika typer av krönikor, där journalisten har en lite friare roll. Sådana texter uttrycker en kritik av de stigmatiserande bilderna.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Du skriver att ­”utanförskap” har blivit det nya ­sättet att beskriva det ­”osvenska”. Hur då?

– Utanförskap har blivit den nya negativa stämpeln som skiljer ut vissa områden som sämre och vissa människor som sämre. Utanförskapsområde är en klart negativ stämpel, men det är mindre klart vad som menas med utanförskap. Ofta beskrivs utanförskapet som en individuell och platsbunden egenskap, och fungerar därför skuldbeläggande. Det är också vanligt att utanförskap beskrivs som extra farligt i kombination med främmande kulturer, utan att det finns någon vetenskaplig grund för det. Istället för att utanförskapet kopplas till strukturer, diskriminering och fattigdom, så hamnar ansvaret på individen och platsen.

Vad är stigmatiseringens ­konsekvenser?

– Det finns mycket intressant forskning kring det. Människor är väldigt medvetna om att det finns en negativ beskrivning av dem själva och deras bostadsområden och att de upplever det som diskriminerande och betungande. Det är inte ovanligt att man vid arbetsintervjuer vill tala om var man kommer ifrån. Ortsnamnen ger vissa djupt förankrade negativa associationer till platser, som överförs till personer som kommer från dessa platser. Jag försöker inte säga att det inte finns problem, eller att man inte ska rapportera om negativa händelser. Det handlar om att hitta ett språk som inte stigmatiserar, och med det menar jag ett språk som inte skapar negativa associationer och skuldbeläggande av platser och dem som bor där. Media måste åstadkomma mer nyanserade beskrivningar.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.

DIGITAL PRENUMERATION

FÖRSTA MÅNADEN GRATIS!

Läs alla artiklar från nyhetsmagasinet ETC utan kostnad första månaden. Därefter är priset 63 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom nyhetsmagasinet ETC till din mejl varje fredag. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter